Innan jag ens funderar på
att börja skriva inser jag ju att ett litet, men ack så nödvändigt
”förlåt” vore på sin plats. Det är ju inte meningen att
det ska bli så här, och absolut inte min mening att bara avvika
från bloggosfären utan att så mycket som förvarna om mina
förehavanden.
Till mitt försvar vill jag
dock tillägga att långa sjukhusvistelser är rätt svåra att förutse
i många fall.
Dessutom är
Internetuppkopplingar inget man skryter om på sjukhus runt om i
världen, i synnerhet inte om man råkar lämna de mer befolkade
delarna av denna.
Nåväl, nu är jag tillbaka på
svensk sold och svensk sjukvårdsservice, och tro nu inte för en
sekund att jag efter detta blivit tillräckligt försvagad för att ha
vett att hålla käften.
Det som kanske retar mej
mest efter denna tids frånvaro är att det hänt en hel del som jag
inte haft en chans att kommentera, både på det offentliga som det
privata planet, och sådant känns ju alltid
trist.
Framförallt känns det rätt
meningslöst att starta sin egen personliga diskussion ett par
veckor efter att alla andra avslutat sin, eller
hur?
Vi får helt enkelt se detta
som ännu en nystart i mitt bloggande liv och hoppas att kroppen
håller ihop tillräckligt bra för att klara av
detta.
Och med detta sagt är det en
ära att hälsa mej själv välkommen hem.
Välkommen tillbaka............. 
Kommentarer